Skriva igång hjärnan

Ja nu får ni stå ut med att jag skriver igång hjärnan och fingrarna så här offentligt.
Tänker inte skriva något uppseendeväckande.
Vet inte hur det är med er men ibland när jag behöver producera en text så kommer inte riktigt orden inspirationen fattas och allt känns trögt.

Så är det nu.

Jag behöver skriva ihop ett griftetal till dagens begravning. En arbetskamrat kommenterade detta nyss och sa "Till idag?!"

Ja det kan kanske verka lite märkligt hur jag väljer att skriva en text som på sett och vis markerar slutet av/och summerar en människas liv först samma dag.
Det är inte så att jag inte de senaste dagarna har funderat på vad jag skall skriva. Men det är sällan jag sätter mig ned och formulerar och skriver ned något förrän samma dag. Det är så jag fungerar i min kreativitet.

Det blir ju så att man ser på saker och ting olika utifrån och innifrån. Jag förstår att det kan verka nonschalant att jag sitter bara några timmar innan en begravning och skriver griftetalet. Något av det sista som officiellt sägs om en medmänniska.

Men det här är mitt arbete, min proffesion. Jag är proffs på detta. Ja jag är faktiskt riktigt bra på begravning. Det är något av det mest stimulerande i mitt arbete att ha begravningar.

Jag tror att vi är många som har arbetsuppgifter eller har haft arbetsuppgifter som sett innifrån ter sig fullt normala. Där vi har en distans som de som ser på utifrån inte kan ha. Där sättet vi utför dem på kan tyckas väldigt märkligt om man själv inte har insyn i hur det är att arbeta som : sjuksyster, präst, lärare...

Självklart händer det att jag skriver ned ett griftetal någon dag innan och de finns alltid med mig i tanken några dagar innan de kommer i skrift.

Så nu tror jag hjärnan och fingrarna har kommit igång!

Kram